"Zofija, gothen som alltid klarar sig själv..."


Jag har slutat räckna de dagar jag mått dåligt för denna gång. Förra gången vet jag precis, nästan ett år. Nu ver jag inte och jag vill inte veta, men det jag vill veta är hur länge till jag ska måsta må dåligt. Förra gången varade länge och därför lärde jag mig att leva med det, men nu är det så annorlunda att jag inte vet vad jag ska göra. Inte ens fast jag har en fantastisk storasyster denna gång som kan hjälpa mig. Hon som jag fick leta i nästan sju år för att hitta och som alltid kommer att ta hand om mig.
Iband undrar jag om man verkligen skulle vela leva med någon annan och med sig själv då man vet hur svårt det är. Jag längtar verkligen efter många som jag älskar, men som bor långt borta och därför blir det hela ännu värre. Det är som om ingen förstå och iband vill jag bara få ett slut på allt. kanske inte lämna livet, men i alla fall det liv jag nu lever. Jag har så många, men ändå har jag ingen. Alla de jag har vill jag ha och dessutom vill jag berätta hur jag mår, men jag kan inte. Jag vill bara skicka och säga allt jag har inom mig.
Jag har alltid varit dem som klarar mig själv.Det var jag som tog hand om kompisar i högstadie och nu är det som om jag ska göra det igen. alltid ta hand om mina syskon, se till att allt är som det ska och aldrig be om hjälp. jag har aldrig bett om hjälp och därför är det så otroligt svårt. Om jag fick en chans att berätta allt som finns i mitt hjärtas vulkan, så vill jag att den personen ska vara någon jag verkligen tycker om. det må vara vän eller syskon, men för någon som kan förstå eller hjälpa mig.

Jag har alltid tagit hand om folk, men denna gång vill jag att någon ska ta hand om mig. Jag vill krypa upp i någons famn och gråta och få höra:"det ordnar sig". Iband känner jag mig som en vampyr. Det som ser stark ut och verkligen kan ta vara på sig, men som är det mest sårbara då den kommer till Darula. Ifall jag skulle ha ett vettigt svar på varför jag mår dåligt, skulle allt vara lättare. Jag kan säga att jag har tre svar, men jag tror att jag behöver någora till.
Jag skulle verkligen vilja sätta mitt liv som "Sofia" bakom mig och börja ett nytt som "Zofija", den jag innerst inne är. den som är goth, men som också kan bli omhändertagen någon gång då det behövs. Inte den som alltid ska klara sig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0