SOMMARLOV!!!!!!!!!
Ja, då var det jobbiga över och 2½ månad ledigt. ÄNTLIGEN! Bara skolavslutningen kvar och sedan frihet. jag älskar sommarlov med sena kvällar, träffa kompisar och ha roligt, även om man har jobb. Lyx utan läxor. 
Jag är ingen bitter tyd även om det verkar så ibland
Xandria
Då vampyren hugger utan att vara ute efter blod
Tyvärr jag kan inte rå för den jag är, men det hindrar inte folk från att säga till mig om de inte tycker om det jag gör. Man är ju ändå en människa. Vi gör ju alla fel, men man kan inte vara så naiv som att tro att allt andra säger är negativ kritik mot den. Jag fattar inte hur man kan kopla det så ???? Jag kräver inte att alla ska förstå mig till 100% men man kan ju inte tro att alla är emot en bara för att man inte är som den alla gånger. Jag tycker om görna äppel, men jag gör det inte för att någon annan i min närvaro inte tycker om görna äppel. Det är ju inte meningen att man ska vara helt lika heller. Då finns det ju inget intressant att tala om eller kunna förbättra.
Man kan ju inte säga att världen blir bättre av att en del tolkar saker fel och det är männskligt att fela och göra sina egna tolkningar, men iband får man väl ta saker som någonting annat än negativ kritik!!!!!!!!!!!
Kan man förlåta allt??
Kan man verkligen ha överseende med allt. Om någon har sårat en och man reder ut det, men man får ingen utsäkt, ska man då betrakta det som glömt? Egentligen tror jag inte att man kan förlåta någonting utan att få en ursäkt, men det har jag inget facit på heller.
Dessutom, så den som har förlåtit, men inte glömt har inte förlåtit.
Det kanske inte är världens enklaste att glömma det man blivit sårad av, men man måste väl försöka. Själv är jag fortfarande vän med någon som jag har haft det väldrigt jobbigt med, men vi rede ut det. Det är jag glad för men självklart förändrar det mycket. Att förlåta och glömma är nästan svårare än att säga:"jag älskar dig".
Ville Valo - Finlands... och världens sexigaste man
Har nyligen fått veta att Ville Valo, sångare i HIM, har blivit utnämnd till Finlands sexigaste. Han är verkligen sexig, titta själv...
...om inte så är han i alla fall världens bästa sångare
J+Z=sant, men kärleken säger nej
Jag fann honom, jag fick honom och jag kastade bort honom.
Jag biter i min läpp
jag låter tårar rinna
jag minns drömmen
jag viskar
Biter i de läppar
du en gång kysste
Låter de tårar rinna
som du torkade bort
Minns den dröm
du fick mig att börja drömma
Viskar de vackraste ord
du fick mig att säga
Det jag känner nu
My life right now
I'd give you everything that I amI'm handing over everything that I've got
Cause I wanna have a really true love
Don't ever wanna have to go and give you up
Stay up till four in the morning and the tears are pouring
And I wanna make it worth the fight
But what have we been doing for all this time
Baby if we're gonna do it com and do it right
Dödens tjänare
Han är den stiligaste av män
Klädd i svart och blek som snö
Vackrare än måne i natten
Ögon som svarta hav och stjärnor
Hjärtan och stjärnor lyser
Lyser från hans händer
Dock lycka han ej tänder
I hjärtat han står
Det svarta i vit snö han är
Dödens herre han tjänar
Begraver de hjärtan han finner
Och försöker finna nåd
Han bränner stjärna och hjärta
Men känner inget stygn av smärta
Begraver hjärtan med nåd
Han är sänd av döden
Med hud som is och snö
Hans svarta ögon ser den eld han tänt
och sakta han ler
Musiken han skapar
Dör ej med hjärtan
Nåden har ej hört
Någon gång han känner
Ett stygn av smärta bränner
Han går sin väg från döden herre
Han kan ej göra sin tjänare ond
Bort från begravningen av hjärtan
I dödens eld
Kärleken tar död på passionen
Först är allting bra
gå hand i hand
se djupt i ögonen
sedan kyssa
Sedan höra de vackraste ord
som finns
jag älskar dig
du är den enda för mig
tillsammans för alltid
Till sist börjar problemen
tänker olika
gör olika
vill olika
ändå älskar jag dig
Slutet kan vara två
vi håller ihop
vi klarar detta
vi ska vara tillsammans
vi glider isär
detta går inte
det blir aldrig vi igen
endast minnena finns kvar
i hjärtats femte kammare
där alla krossade drömmar samlas
"Zofija, gothen som alltid klarar sig själv..."
Jag har slutat räckna de dagar jag mått dåligt för denna gång. Förra gången vet jag precis, nästan ett år. Nu ver jag inte och jag vill inte veta, men det jag vill veta är hur länge till jag ska måsta må dåligt. Förra gången varade länge och därför lärde jag mig att leva med det, men nu är det så annorlunda att jag inte vet vad jag ska göra. Inte ens fast jag har en fantastisk storasyster denna gång som kan hjälpa mig. Hon som jag fick leta i nästan sju år för att hitta och som alltid kommer att ta hand om mig.
Iband undrar jag om man verkligen skulle vela leva med någon annan och med sig själv då man vet hur svårt det är. Jag längtar verkligen efter många som jag älskar, men som bor långt borta och därför blir det hela ännu värre. Det är som om ingen förstå och iband vill jag bara få ett slut på allt. kanske inte lämna livet, men i alla fall det liv jag nu lever. Jag har så många, men ändå har jag ingen. Alla de jag har vill jag ha och dessutom vill jag berätta hur jag mår, men jag kan inte. Jag vill bara skicka och säga allt jag har inom mig.
Jag har alltid varit dem som klarar mig själv.Det var jag som tog hand om kompisar i högstadie och nu är det som om jag ska göra det igen. alltid ta hand om mina syskon, se till att allt är som det ska och aldrig be om hjälp. jag har aldrig bett om hjälp och därför är det så otroligt svårt. Om jag fick en chans att berätta allt som finns i mitt hjärtas vulkan, så vill jag att den personen ska vara någon jag verkligen tycker om. det må vara vän eller syskon, men för någon som kan förstå eller hjälpa mig.
Jag har alltid tagit hand om folk, men denna gång vill jag att någon ska ta hand om mig. Jag vill krypa upp i någons famn och gråta och få höra:"det ordnar sig". Iband känner jag mig som en vampyr. Det som ser stark ut och verkligen kan ta vara på sig, men som är det mest sårbara då den kommer till Darula. Ifall jag skulle ha ett vettigt svar på varför jag mår dåligt, skulle allt vara lättare. Jag kan säga att jag har tre svar, men jag tror att jag behöver någora till.
Jag skulle verkligen vilja sätta mitt liv som "Sofia" bakom mig och börja ett nytt som "Zofija", den jag innerst inne är. den som är goth, men som också kan bli omhändertagen någon gång då det behövs. Inte den som alltid ska klara sig själv.
Det svar jag behöver
Dagen då jag hade alla svar
var jag lycklig
dagen då jag inga svar hade
ville jag inte leva
dagen då jag endast har ett svar
vet jag ej vad jag ska göra
Dagen då jag hade alla svar
var jag endast fyra år
mamma vet allt och då
ska jag ställa alla frågor
Dagen då jag inga svar hade
var världen svart
svart är natt och då
är jag som den
Dagen då jag endast hade ett svar
står jag vid bristninggränsen
att bära eller brista
jag har brustit en gång innan
men nu måste jag hitta den
som åter ska foga mina spilror samman
Vänner är mina änglar
Jag måste nog säga att det inte finns några änglar i Himlen. Det jag anser att är änglar är mina vänner, för dem är sådana som jag aldrig skulle vilja mista. En av dem är ett år äldre än jag och hon har hjälpt mig ur mitt livs svåraste kris. Jag hade aldrig klarat det utan henne och jag vet att vi är vänner för livet. Henne kan jag prata med om allt och hon säger att hon litar mest på mig i hela världen.
Det samma gäller en som jag går i samma skola med. Hon är så otrolig på många sätt, men någonting hon kan så är kärlek. Om jag inte hade henne just i detta nuet, skulle jag aldrig stå ut. Alltid då jag behöver fråga om kärlek kan hon svara och hon kan läsa pojkar ganska bra. Eftersom jag nu är inne i en ganska besvärlig period med mitt förhållande, så är hon den jag helst vill tala med om det. Det känns alltid bättre att få hennes råd och hon får mig på bättre humör. Trots att jag inte ens känt henne ett år, så litar jag verkligen på henne, som frya andra av mina vänner. tre av dem har jag också känt en kortare tid, medan den fjärde har jag känt i tio år. Alla fyra kan jag lita på och ha roligt tillsammans med. En av dem är verkligen rolig och hon kan konsten att förespråka feminism på ett otoligt bra sätt. Den andra har en sådan humor och är trevlig på alla sett trevlig. Den tredje är verkligen rolig och henne man tala med om det mesta. Den fjärde kan jag tala skirverier med och även hon är har humor. Jag skulle aldrig lämna bort mina vänner för någonting annat. Det är underbart och för första gången i mitt liv har jag verkligen många vänner. Inte som innan då jag hade tre änglar. mina änglar kan ingen ta ifrån mig, för de finns i mitt hjäta. Tack för att ni finns.
Mina änglar har ej vingar
Mina änglar har ej gloria
Mina änglar bor ej i himlen
Mina änglar är av kött och blod
Mina änglar är ej förgångna själar
Mina änglar har ett hjärta
Så vem är mina änglar
Kärlek är det som gör mest ont då man lever, men som är omöjligt att leva utan
Egentligen är det underligt att man själv väljer att gå in i ett förhållande, då man vet hur svårt det är och hur ont det gör med flera sake;inte komma överens, vara för olika, risken att bli lämnar eller bedragen och alla gräl.
ändå har alla under sitt liv en pojk-eller flickvän. Jag undrar hur man själv väljer att bli skadad, bara för att få uppleva några få ögonblick av lycka. I detta fall innehåller HIMs låt Razorblade Kiss en bra fras:"our love is a razorbladekiss, sweetest is the taste for your lips"(vår kärlek är en rakbladskyss, det vackraste är smaken från dina läppar)
Själv skulle jag aldrig kunna leva utan att få vara med mågon som man kan få tycka extra mycket om. Även om man har familj och vänner som man älskar, måste man ha någon som man alltid får tycka extra mycket om. Dock är det alltid svåt att hitta den personen och man vet ju aldrig om det är den rätta. ibland undrar man ju om den rätta vekrligen finns, eller om det endast är ett påhitt. det som står i slutet av de flesta sagor "... och så levde de lyckliga i alla sina dagar", tror jag inte att finns. man kan älska någon hela livet, men man kan inte vara lycklig hela livet. är man det större delen av sitt liv så är det ju bra, men man har ju smäre perioder också. jag har lite svårt att veta vad kärlek är, för det kan vara så mycket. Det är ju någonting mycket mer än bara "tycka om". iband skulle man vela fråga "älskar du mig eller tycker du om mig", för vad är skilnaden?
för mig är kärlek då man känner att den personen gör en extra gald och att man känner ett lyckorus då den säger eller gör någon gullig för en. Trots det skulle jag aldrig kunna svara på vad frågan "vad är kärlek", dels för att jag inte har något svar, dels för att jag inte vill. HIMs förslag är väl ganska br: "love is a flame that can't be tamed"(kärlek är en flamma som inte kan tämjas).
VAD ÄR KÄRLEK? Det är någonting jag verkligen skulle vela veta, men jag kan inte hitta svart, som jag letat efter så länge men ännu inte funnit. Är det som med pojkvänne?
Sök inte, då finner du!
Kärlek och kärleken
Det är egentligen otroligt hur man kan älska någon så det gör ont i en. Man tror att det man ser på tv är bara påhittat. Att de är så patetiska att man tror man ska dö och att de säger att det gör så ont då man är ifrån varandra. Det som egentligen man inte tror på före man känner det själv är hur otroligt det känns då någon säger "jag älskar dig". anske inte själva orden, men innebörden av dem och att den som säger det menar det. Att det är just dig en annan människa älskar känns som om att få allt man önskar sig. Då man är ifrån den man älskar ofrivilligt är det som om vulkanutbrott inom en med känslor. Ena sekunden är man lycklig över att den sitter och tänker på en och andra sekunden är man olycklig och vill bara vara med den. Kärleken är så oförutsägbar och man kan inte bestämma sig för vem man ska vara kär i. Den värsta kärleken är den spelade. Då bedrar man både sig själv och en annan människa. Det är omöjligt att veta varför man faller för en viss person, men en förklaring kan vara att den kompletterar en. Den har det du inte har. Att fråga den andra varför älskar du mig, är egentligen onödigt. Det är någonting den varken kan eller vill svara på. Det är bara att den älskar just dig som spelar någon roll. Inte kan man förklara varför man tycker om ett visst godis eller en viss musik heller. Det är bara ett faktum att han gör det. Klart att man kan säga "för du är så vacker" eller "du har ett så fint inre", men det kan aldrig beskriva hur man känner. Kärleken bedrar aldrig och den ljuger aldrig. Den kan inte och vet inte hur man gör. Då man träffar den man älskar är man hel. Då kompletteras man av det den har, men som inte du har. Varför man blir kär vet ännu ingen, men varför ska man behöva veta det? Det är ju en underbar känsla och då ska man ta vara på den.
Att hon inte kan förstå
Jag förstår inte hur jag kom i den här situationen. varför ska jag ha en kompis som bara gör livet värre för mig. Vi var så nära varadra i höst, men efter sportlovet har allt bara blivit värre. Hon talar alltid till mig som om jag inte skulle förstå vad hon säger och verkar tycka att jag är otroligt omogen. Sedan ska hon hela tiden ge fula komentarer, säger att jag är dålig på finska och andra saker som man tar illa upp av.
En gång då jag försökte reda ut detta med henne, blev det endast värre. Jag frågade varför hon gjort vissa saker, men då blir hon arg för att jag är arg på henne. Vi höll på och grälade en stund och sedan frågade hon: skulle du sitta och tala öppet om ditt privatliv på ett kafe i Stockholm? jag varade förståss nej och så fräsaer hon åt mig:" ja, men du har ju inte läst någon vätt och ettiket". därefter gick hon. så gör hon alltid då hon inte har något mer att säga. Det hon sade tolkas ju som att hon tycker att jag är ouppfostrad och omogen. Det finns en lång lista på allt hon gjort åt mig oh mina kompisar.Då man försöker reda ut saker med henne, förnekar hon att hon sagt det. efter det får man höra av en annan kompis att hon sagt åt den att hon trots allt sagt det.
Det värsta av allt är att hon hela tiden talar om att hon är så utanför och att ingen vill vara med henne. Hon tror att bara för att man är kompisar ska man berätta allt för varandra, alltid vänta på varandra, alltid hålla med henne och alltid lyssna på henne. Jag menar om en annan av "våra kompisar" har fått pojkvän och så säger jag: "ja, XX har ju blivit ihop med XY". Så svarar hon helt förbannar:"Ja och förståss är jag den enda som inte fått veta det!
Man är ju naiv om man håller på så här. Det är nästan skrattretande och när hon inte märker det själv ens. Om ingen skulle vela vara med mig så skulle jag börja fundera på varför, men hon utgår ifrån attman bara är jävlig och omogen som inte kan låta alla vara med.
